Varjobudjetti - Skuggbudget
Liikkeen varjobudjetti
Hallitus tekee ensi vuoden budjettia ja jättää tietoisesti ensi vuoden kuluja budjetoimatta. Perussuomalaiset ja kokoomus puhuvat miljardin euron säästöstä, mutta eihän se riitä mihinkään. Se menee valtionvelan kohoaviin kustannuksiin ja nouseviin sote-kustannuksiin ja velkavuori vain jatkaa kasvuaan. Kaikki vanhat puolueet ajattelevat vain huhtikuun vaaleja eivätkä uskalla puhua asioista niiden oikeilla nimillä. Suomi ei ole 15 vuoteen kasvanut eikä mennyt eteenpäin ja kaikki vanhat puolueet ovat vuorollaan olleet vastuussa. Nyt on viimeinen hetki alkaa puhua asioista niiden oikeilla nimillä ja kääriä hihat ja siivota sotkut, sanoo Liike Nytin puheenjohtaja, kansanedustaja Harry Harkimo.
Harkimon mukaan ensi vuoden budjettiin pitää saada kolmen miljardin euron säästöt.
- Mutta samaan aikaan pitää myös panostaa. Sote-kustannuksiin pitää lisätä ensi vuonna 800 miljoonaa euroa ja koulutukseen 200 miljoonaa euroa. Työllisyys pitää saada kasvuun niin, että se on ensi hallituskauden lopulla vuonna 2027 85 prosentissa mm. ansiosidonnaisen työttömyysturvan porrastuksella. Yrityksiä pitää kannustaa niin, että ne voivat vähentää verotuksessaan Suomeen ja kotikuntaansa kohdistuvia investointeja. Täysin keskeistä on, että suomalaiset saadaan töihin ja pienet ja keskisuuret yritykset kasvuun ja palkkaamaan lisää väkeä, Harkimo sanoo.
3,06 miljardin euron muutokset ensi vuoden budjettiin;
- 600 miljoonaa euroa pois kehitysavusta
- 400 miljoonaa euroa pois asumistuesta, vuokrakatto alemmas koko Suomessa ja opiskelijoille oma malli
- 400 miljoonaa euroa pois yritystuista
- 400 miljoonaa euroa lisää haittaveroista, sokeri, tupakka, alkoholi
- 300 miljoonaa euroa pois valtion hallinnosta, valtion työvoimakustannukset 4,5 miljardia euroa
- 200 miljoonaa euroa lisää ay-jäsenmaksujen verovapauden poistosta ja työnantaja- ja työntekijäjärjestöjen sijoitustuottojen verovapauden poistosta
- 200 miljoonaa euroa lisää asunto-osakeyhtiöiden yhtiölainojen verovähennysoikeuden poistosta
- 200 miljoonaa euroa pois ansiosidonnaisesta työttömyysturvasta porrastuksen avulla
- 200 miljoonaa euroa lisää harmaan talouden torjunnalla
- 150 miljoonaa euroa pois eli neljännes Yleisradion kustannuksista
- 10 miljoonaa euroa pois puoluetuesta
Suurimmat panostukset ensi vuoden budjettiin;
+ 800 miljoonaa euroa sote-kustannuksiin, sote-henkilökunnan palkkoihin, inflaatioon, palvelutarpeen kasvuun ja hoitojonojen lyhentämiseen, mm. Kela-korvausten palautus
+ 200 miljoonaa euroa koulutukseen
+ Yritysten investointien tukeminen yhteisöveron alennuksella
Skuggbudget
Rörelse Nu:s skuggbudget
Regeringen håller på att ta fram en budget för nästa år och en del av kostnaderna som tillhör nästa år lämnas avsiktligen bort. Sannfinländarna och Samlingspartiet framför besparingsåtgärder till ett belopp av en miljard. Ett otillräckligt belopp med alla mått mätt. Detta räcker endast till att täcka kostnader som hänförs till vår förhöjda statsskuld, ökade kostnader i och med välfärdsreformen och då skuldsättningen bara fortsätter att växa.
Våra traditionella partier fokuserar på kommande riksdagsval och låter därmed bli att framföra situationen som den är. Finlands tillväxt har stagnerat och lyst med sin frånvaro under de 15 senaste åren. Under denna period har de traditionella partierna turats om att bära ansvaret för vår ekonomi. Nu är vi verkligen ute i sista minuten för att börja diskutera saker och ting med deras rätta namn, kavla upp ärmarna och städa upp röran säger partiordförande för Rörelse Nu, riksdagsledamot Harry Harkimo.
Enlig Harkimo behövs det nästa år en inbesparing på tre miljarder euro i vår budget.
Samtidigt bör vi dock investera. Det krävs ett tillägg på 800 miljoner euro till social- och hälsovårdsutgifter och 200 miljoner euro till utbildning. Vi behöver en tillväxt och sysselsättningsåtgärder som möjliggör en sysselsättningsnivå på 85%. Bland annat genom en utveckling av utkomstskyddet för arbetslösa. Företag bör uppmuntras så att lokala och nationella investeringsåtgärder är avdragbara i beskattningen. Det mest centrala är att vi skapar arbetstillfällen till befolkningen och att små och medelstora företag växer och därmed anställer mera arbetskraft säger Harkimo.
En ändring på 3.06 miljarder euro i nästa års budget:
- 600 miljoner bort från utvecklingsbiståndet
- 400 miljoner bort från bostadsbidrag, ett lägre hyrestak för hela Finland och en ibruktagning av en ny modell för studerande
- 400 miljoner bort från företagsstöd
- 400 miljoners tillägg iform av punktskattetillägg för socker, tobak och alkohol
- 300 miljoner bort från statlig administration, statens arbetskraftskostnader utgör ett belopp på 4.5 miljarder
- 200 miljoners tillägg genom att avskaffa skattefriheten gällande medlemsavgifter till fackförbund och löntagarorganisationernas investeringsavkastning
- 200 miljoner euros tillägg genom upphävande av rätten till avdrag för bostadsaktiebolagens företagslån
- 200 miljoner bort från inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstöd med hjälp av en stegvis förändring
- 200 miljoner till genom att bekämpa den informella (gråa) ekonomin
- 150 miljoner bort av YLE:s kostnader d.v.s. en fjärdedel
- 10 miljoner bort av partistöd
Huvudsakliga investeringsåtgärder i nästa års budget:
+ 800 miljoner euro till social- och hälsovårdsutgifter, löneutgifter, inflation, ett utökat servicebehov, förkortade behandlingsköer, återbetalningar i form av FPA-ersättningar
+ 200 miljoner till utbildning
+ Stödja företagens investeringsåtgärder genom en lägre samfundsskatt